SandraPetrina

Ja, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva tillvaron på annat vis just nu.
Det är hemskt.
Jag hatar att sefolk lida,speciellt dem jag älskar.

Det är så lätt för folk att säga " det är bara att finnas där.."
Vad fan betyder det då?

Har varit i den här situationen för många gånger och blir aldrig bättre på att hantera det.
Jag stänger istället ute vad jag känner och försöker få andra att må bra, för de har det nog värre än jag.
Satt hemma i soffan och såg på tv igår.
En våg av ångest sköljde över mig och jag insåg vad otroligt dum jag kände mig som satt där och glodde på tv medan det finns andra ställen jag kunde vara på.

Eller kunde jag det egentligen?
Gör jag verkligen någon nytta? Jag kanske bara är ivägen.

Jag  vill så gärna hjälpa, men vet inte hur jag ska göra det rätt.

Men jag antar att det bara är att "finnas där"

Carina, jag saknar dig något otroligt.

Puss på er